.
Jag tror inte att jobba dubbelpass tre dagar i rad förra veckan var mitt smaraste drag genom tiderna... jag blev kanonförkyld och har huvudet fullt med snor och jag ångrar rejält att jag inte hämtade ut den där nedrans hostmedicinen som doktorn skrev ut igår.
Jag har faktiskt inte uppdaterat något eftersom jag har varit för lat för att slå på datorn. Jag har haft mobilen med mig hela tiden, men då istället varit för trög för att förstå hur man kan skriva inlägg... När jag väl förstod det, gick det fasen inte att göra Å, Ä och Ö.
Helgen spenderade jag först med Pier. Sen fredagnatt åkte jag och hämtade Johan som sedan bodde hos mig hela helgen och stannade även när jag blev sjuk. Han åkte hem igår och jag saknar honom redan. Han har äntligen fått boende uppe i Uppsala, så han flyttar så fort han kan, men senast den 1:a november och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Hur som helst, kan jag verkligen inte vara sjuk mer nu. Jag har faktiskt inte råd med det, inte om jag vill kunna leva livet i USA i tre månader med världens finaste Isabelle. Så Skärpning nu förkylning!! Bara för det nös jag tre gånger till på raken...
.
Blogg. se vägrar samarbeta och raderade återigen ut mitt inlägg så därför tänker jag fatta mig mycket kort.
Veronica Maggio var grym. Kräftskivan i helgen med släkten var lika mysig som alltid. kolla bilder.
.
Skönt nu har jag fått gnälla, så nu är det fotboll!
.
Pengarna börjar i alla fall rulla in nu och jag hoppas verkligen på att det blir en USA-resa för min och Isabelles del. Jag vill verkligen åka iväg, även om det kommer att vara ett helvete att vara borta från Johan, så vet jag att jag behöver det. KOmma bort, se någonting annat, och kanske börja uppskatta det man har här hemma på ett annat sätt.
Syster har åkt över till England för att hämta hem sin man. Hon och Adam är från och med imorgon sambos och vi hoppas att det ska gå bra. Jag tycker mest synd om Adam som ska stå ut med den där... lortgrisen. Jag måste försöka få in ett besök nere i Linköping snart också. Och i Uppsala och till Stockholm. Nu har jag inte längre skolan som håller mig hemma så nu ska jag banne mig träffa erik, linda och Pier mer. Caroline får stå ut med att vi inte ses ofta, för flyttar man upp till norrland för att gå i gymnasiet för att sedan flytta hem över sommaren bara för att bestämma sig för att flytta tillbaka, ännu högre upp, så får man fan skylla sig själv! ;)
.
Det börjar äntligen rulla in lite pengar nu. Har jobbat i en vecka på ett dagis nu och fick idag reda på att jag har jobb där hela september ut. Har dessutom fortsatt jobb på konsum, ganska många tider dessutom. Det blir alltså till att jobba mycket, men samtidigt tjäna mucho dinero!!
Jag börjar dessutom mitt nya liv. Det vill säga Jennie goes skinny and fit! Jag har blivit lovad att jag ska få åka och handla kläder med mamma om jag går ner åtta kilo och det kan även bli så då att det slinker ner lite "gratis" kläder från modern. Jag tackar då inte nej!
Tråkig blogg med noll bilder, man det skiter jag i... är alldeles för lat.
.
ganska nere i dag. har inte mycket att säga. Vill inte göra ett skit. förstör för mig själv hela tiden. vet inte ens vad jag själv vill längre... önskar att någon annan kunde fatta alla ens beslut åt en. Är det något jag avskyr så är det att vara osäker och gå och undra. Det är banne mig det värsta jag vill och därför vill jag bara att detta lidande ska ta slut. tråkigtjej.se
Hon har verkligen åkt...
Nu har Elisa åkt. Hon finns inte längre i Gnesta utan hon befinner sig just nu i Amsterdam och imorgon i USA. Alltihop känns bara galet och jag saknar henne redan. Varken jag eller Elisa, mest jag antar jag, är inte den personen som visar mycket känslor. I alla fall inte varma känslor gentemot en annan person. Jag säger inte ofta till någon att jag älskar den. Jag kramas inte om jag inte verkligen känner att jag vill ge personen i fråga en kram eller får en oväntad en. Jag har aldrig varit mycket för att berätta hela mitt liv och vända ut och in på mig själv och låta en annan person kommer så där oändligt nära. Som jag har skrivit tidigare i ett inlägg, så har jag aldrig riktigt haft en bästa vän. Men jag inser nu att jag kanske hade fel. För i Elisa Gyllin finns det fan en bästa vän. Hon har verkligen vänt ut och in på mig och fått mig att prata om saker som jag tycker är fruktansvärt jobbiga.
Jag är inget bra på avsked utan viftar gärna bort allting med ett enkelt "Hej då" eller "vi ses snart igen". När jag kramade Elisa för sista gången var det samma sak där, jag kände hur tårarna kom, för att sedan direkt trycka undan dem. Inte förrän idag när jag läste att Elisa var på flygplatsen slog det mig. Hon är verkligen borta nu. I ett år. Kanske fyra. I bilen på väg hem till Johan brast det. Tårarna sprutade och jag förstod att det skulle ta alldeles för lång tid tills vi skulle ses igen.
Jag är så enormt avundsjuk på Elisa. Hon får en chans att genomföra sin dröm, vår dröm. En dröm som vi har pratat om många gånger, men som jag aldrig kommer att få chansen att uppleva. Därför hoppas jag att hon tar vara på den här möjligheten och gör det bästa av situationen med vetskapen om att hon alltid, alltid kommer att ha mig här hemma. Med flera andra.
Det här är inte sista gången vi ses. Jag ska träffa henne igen nästa år. Jag måste få krama henne igen. Jag vägrar att förlora henne, för fan också, jag älskar henne.
Ha det så otroligt jävla bra där borta, Elisa, tills vi ses igen.<3
.
Stanna hemma Elisafisa. Vad ska jag göra när jag inte har dig här som kan ruska om mig och säga "skärp dig nu för i helvete"... Känns så konstigt alltihop.
.
Jobbade för första gången på frem dagar och kvällen slutade med att jag blev attackerad av zigenare eftersom jag upptäckte dem med att snatta. Toppen kväll, tjohej! Här försöker man gå och inte vara fördomsfull och så bekräftar de bara alla fördomar... Jag kom på dem av en slump och det slutade med att de skrek och skakade med för att jag konfronterade dem. Idioter.
Min ledighet var grym, därav lite uppdatering. Hade en toppenkväll i nyköping med gnestas finaste. Jag pratade tydligen sönder Isas öron på vägen hem, men det får hon fan stå ut med. jag hade i alla fall jättetrevligt och hoppas på att det blir fler sådana kvällar!
Nu håller jag tummarna för allt jag är värd, för jag vill verkligen!!!
Lönen kom i dag. Den satt ganska fint.
.
håller på och återupptäcker Nordman. Älskade honom som liten och häromnatten satt jag och Johan och lyssnade på honom mitt i natten. jag gungade i takt med musiken och sjöng med. Helt otroligt att jag fortfarande kan hans låtar. Albumet Nordman från 1994 är bäst.
Ett utdrag från Då syns du inte mer. Sjukt bra texter.
du gav det du hade
de ville ha mer
och ingen ska tacka dig
de har väl nog med sitt
först gav du din omsorg
sedan gav du ditt liv
till tomheten gapade
och det var då du föll
så du får stjäla till din mat
sedan tigger du
fast ingen vill ge
Men du sitter tyst
så syns du inte mer
Och du fick se hur flocken kom
för att en och en
-så gömmer de sig
men ligger du ner
då vågar de sig fram
utdrag ur Nu lever sommaren
.
.
Träffade Viktoria i går och då kände jag att faaaan vad saknad hon har varit. Ops, pojkvän på ingång, time to sleep!
.
JAG VILL HA LÅNGT HÅR IGEN
Jag vill. Jag vill. Jag vill.
Tror ni det hjälper om jag stampar med fötterna och ser sur ut också?
Det var fan bättre förr
.
Har en ny telefon nu, en sådan där nedrans touchmobil som man aldrig riktigt lär sig. I alla fall inte om man heter Jennie Marie Andersson. På den här jag i alla fall lyckats vara så teknisk att jag kunde ladda ner en gratis app. Gud vad cool jag känner mig, svänger mig med ord som app.= cooltjej.se. Applikationen var i alla fall ett spel, nämligen harpan. Nu kan jag inte sluta spela. Det är en drog. Jag är som besatt. Satt och spelade i princip hela dagen på stranden. Asocial tjej, ja tack. Måste ta tag i saken och skaffa mig ett liv. Tur att jag fick lite träning gjord i dag i alla fall. Alltid något.
.
.
Kan ni då tänka er min förvåning när jag öppnar paketet och ser en exakt likadan flaska som jag har haft hemma? Då har han lyckats sno med sig parfymflaskan hem när vi åkte till Gran Canaria förra gången för att sedan springa runt hela Stockholm med flaskan och fråga var man kan köpa den. När han fick reda på att den inte längre finns att köpa i Sverige sätter han sig och letar febrilt på internet istället, bara för att hitta den till mig. Jag förundras fortfarande över hur jag kunde få honom på kroken. Han är helt makalös och han är min.
.
Min helg har varit underbar, toppen, underhållande, mysig och alldeles för perfekt. Den var så bra att jag aldrig ville att den skulle ta slut. Jag ville verkligen inte tillbaka till verkligheten igen, utan ville få försvinna i det härliga humör och situation jag befunnit mig i under helgens timmar, med den person jag tycker allra mest om. Den person som alltid får mig att skratta åt de mest dumma sakerna.
Jag och Johan började vår helg med att ta tåget upp till Stockholm för att umgås med Erik, Elisabeth, Pier och Camilla. Vi beställde Thaimat i en liten kiosk och gick och satte hos på klipporna för att korka upp vinet och titta på solnedgången. Det var jättemysigt och jag hade det väldigt trevligt, när det inte kändes som att jag skulle smälta bort för att det var så varmt. Framåt kvällningen tog vi tunnelbanan till Erik och Elisabeth för att prata strunt och äta glass. Jag somnade ganska gott när jag kom hem sent på natten.
Lördagen kunde ha börjat bättre faktiskt. Jag var tvungen att masa mig upp för att åka till jobbet, men när jag kom hem vid halv fem hade Johan börjat göra hemmagjord pizza åt oss och den smakade gudomligt gott. Hela den kvällen bjöd på Harry Potter maraton, mys med täcke och grönsaker med dipp änd in på småtimmarna. Vi sov ut på söndagen för att sedan titta klart på den sista filmen innan vi åkte till Heron och avslutade en perfekt helg med den allra sista Harry Potter filmen.
.
.
Gud vad det var underbart att få umgås med Elisa och Linda igen. Efter sådana här dagar tillsammans med dem, ångrar jag innerligt att vi inte ses mer! Dock ska vi ses lite mer nu, passa på när inte vi har Elisa hos oss hela året som kommer. Jag hoppas verkligen att vi kommer att ses mer också. verkligen.
Dags att slänga på sig lite andra kläder nu då! Får se hur modig jag är i dag. Ska jag våga använda det röda läppstiftet jag köpte i Halmstad eller ska det fortsätta med att bara ligga och damma som det har gjort hittills?
.
I dag är nog fan världens lyckligaste dag. I alla fall årets. För exakt ett år sedan kom världens finaste person hem till mig och det var äntligen vi. Efter så mycket tid och om och men. Äntligen fick jag säga att "han där, han är min." Jag älskar dig!
Dagen och helgen ska firas med Johan. Idag är den bästa dagen för jag får först umgås med Elisa och Linda, för att sedan åka till Stockholm med Johan och umgås med Erik, Elisabeth, Pier och eventuellt Camilla. Imorgon vet jag inte vad som väntar mer än jobb, men jag tänker inte bry mig om morgondagen i dag. Jag ska njuta av varenda minut. varenda sekund. Vartenda leende från Johan. Jag känner mig fortfarande nykär. Jag känner mig som världens lyckligaste människa just i dag och jag tror faktiskt inte att någon kan vara på bättre humör än mig idag.
Snart kommer Elisa och Linda, har saknat dem rejält och mer kommer det att bli när Elisa snart åker i väg. Kommer att bli tungt. Bara fler och fler vänner sprids ut över hela sverige och världen.
