inte för att skryta eller så, men... Fan vad jag är bra på att vaxa bilar. Jag vaxade min gamla bettan idag och jag måste säga att hon skiner som en diamant nu. Pappa sa att ju mer man gnuggar, ju mer kommer den att blänka. Jag gnuggade till knogarna blödde! Eller något. Hur som helst så hade jag Gnestas 24 timmars parkering snyggaste bil när jag klev ut från jobbet ikväll.




Jag hatar hjärnspöken. Du vet sådana man kan få när man tror att ingen tycker om en eller sådana som gör att man inte hör av sig till en nära vän för man får för sig att han eller hon inte vill vara med en. Du kanske inte känner igen dig, det kanske bara är jag, men jag hatar det ändå. Önskar att jag bara struntade i mina hjärnspöken och tog kontakt och jag vet inte. Hade en mer lättsam attiyd åt hela grejen.

Jag kan ju inte göra mer än att vara mig själv, varför kan jag inte inse att det räcker?