blev det när jag och pappa försökte leka mästerkockar. eller ska jag vara ärlig så var vi faktiskt ganska duktiga. Vi (läs jag) hackade, skar, strimmlade... grät en skvätt när det kom till löken. Hällde i helt rätt mängd i grytan där pappa stod och rörde om. Vi hade ett väldigt bra samspel mellan oss och jag skulle till och med kunna klämma till med att vi var det perfekta teamet! Aldrig osams, utan skrattade bara när vi inte kunde förstå receptet och körde järnet (inte så vanligt när det kommer till oss två, haha) tills vi smakade... fy fan. Det var det starkaste jag någonsin ätit! Vi trodde direkt att vi hade gjort något fel och förstod inte alls varför det hade blivit så stark. Vi hade dock inte gjort fel, utan det var en thailändsk gryta... en jävligt stark sådan! Vi fick typ slänga allt och det känns faktiskt som att min mage är i uppror just nu. Han är i alla fall inte glad på mig. stackars boris.

Jag var hysteriskt arg förut, riktigt flyförbannad faktiskt. Pappa fick mig dock på bättre humör med sitt tokiga sätt. love him.

and you, you always make me happy