varför känns det som att varje gång, någonting börjar gå bra... så väntar man bara på att det ska skita sig?! Så är det alltid. Allting går bra, man tror att ingenting kan stoppa en i hela världen, men så är det det där lilla eller snarare stora som drar ner allting. Förstör. Det händer varje gång, ungefär som att man inte ska få ha det för lätt, för det måste finnas en balans eller något. Därför väntar jag på det där nu, det är som förstör. Det måste komma snart, för just nu börjar det gå alldeles för bra för mig. Jag mår alldeles för bra, så något måste hända. För balansens skull. jag vill bara inte veta vad det kommer att vara denna gång. Denna gång vill jag bara fortsätta att må såhär bra, skit i balansen liksom. Go crazy för en gångs skull!

Imorgon. smäller. det. Lördag = fest! ohyes!!!! måste Ringa Isa och fjäska in mig hos kvinnan <3