Mitt humör den här helgen kan verkligen liknas vid en berg- och dalbana. Det har gått upp, ner, runt och åt alla möjliga håll.
I fredags var mitt humör inte alls vad det borde ha varit. Jag var trött, oengagerad och allmänt tråkig. Igår däremot, då totalvände det. Det kanske berodde på att jag klarade av KIH läsningen på morgonen och sedan spenderade hela dagen tillsammans med Amanda? Jag vet inte, men jag tror att det måste vara därför. Efter att Amanda slutat jobba åkte vi och fikade på Thekannan. Vi satt där i dryga timman och smuttade på våra varma choklader med grädde i och åt en stor kokosboll. Amanda hann även med att hälla halva sin oboy över sig. Hem till familjen Dahnell och äta middag och för att sitta och prata en massa skit. Sedan kom E och P, världens bästa grabbar. VI pratade ännu mer skit och tittade på film. Mysig kväll och som sagt, mitt humör var på topp även om tröttheten tog överhand där ett litet tag.
Idag är humöret nere på noll igen och jag tror jag vet varför. jag har inte pluggat någonting och det gör att jag får jättedåligt samvete. Jag valde bort plugget för att titta på skidor istället som var väldigt spännande! Jisses, jag älskar det. Sååå, nu sitter jag här med mitt dåliga samvete och hoppas att någon kan tycka synd om mig för att jag inte tar något ansvar? någon? ingen? åh, kom igen...

Jag har däremot lagt upp en plan inför hur jag ska få min vecka att gå ihop, så nu jävlar kör vi! Och dessutom fick jag ihop det så att jag slipper plugga idag, men då gäller det att jag får hjälp med matten av Sandra på tisdag! min räddande ängel liksom. det hänger på dig nu. Det jag alltså vill försöka få fram och övertyga mig själv om är att jag inte borde ha dåligt samvete, men.. ah, ni känner mig. Jag oroar mig för allt och överanalyserar och tänker alldeles för mycket. skål på det!