Jag måste vara den människan på hela den här planeten som har sämst karaktär. Jag klarar ingenting jag säger att jag ska eller inte ska göra. Jag vaknar varje morgon och tänker "Idag, då är det dagen jag ska börja ett nytt och sundare liv." Tre timmar senare sitter jag hemma hos farmor och äter godis. Karaktär är att när man väl har bestämt sig för något klarar man det, som att till exempel stå emot en sådan frestelse som godis. Alltså är jag, rätt och slätt, sämst.
Det finns en annan sak jag säger att jag inte ska göra varje dag heller. Att idag är det bra, nu får det vara nog. Du behöver inte. Låt det vara. Det finns ingen anledning för dig att göra det, det är antagligen inte uppskattat. Men.. självklart sitter jag där varje kväll och upprepar det jag har lovat mig själv under dagen att inte göra. Jag kan bara inte stå emot det, hur mycket jag än försöker. Jag ska slå sönder skiten, så att det är omöjligt för mig att använda den. Så att knapparna inte fungerar eller liknande. Jag kan bara inte låta bli och den stora frågan är varför jag inte kan det?


Ibland önskar jag att någon kunde banka lite vett i mig eller i alla fall tala om vad jag lider av för psykiska problem.