Har precis skalat och klyftat potatis till min och pappas middag. Gamla och goda Westlife låtar pumpar ur högtalarna på datorn. Det spelar ingen roll vad ni säger, Westlife var/är grymma!
Jag tror faktiskt inte att jag överdriver när jag säger att jag kan 95% av alla deras låtar. Utantill. Jag tröttnar liksom aldrig på dem. Det är samma sak med Michael Jacksons låtar. Det går inte att tröttna!
Jag kanske borde lyssna på något mer fartfyllt så jag taggar till riktigt ordentligt till kvällens match, Sverige-Danmark? Kanske borde jag sätta på mera mål eller du gamla du fria istället? Hur som helst, westlife eller inte, jag är redan taggad! Måtte dem vinna bara. Annars kommer jag inte kunna ta ansvar för mina handlingar i soffan. Stoppningarna i kuddarna ligger risigt till.
Pappa insåg nu, ett halvår försent, att jag har skaffat blogg. han frågade lite försynt om jag hade några hemligheter på bloggen. Självklart har jag inte det, så jag lät honom läsa. Det enda kan hade att klaga på var att jag inte skrev tillräkligt mycket om honom. Han sa faktiskt: " du kan väl skriva något om mig? Något i stil med 'Min pappa kan rulla på magen, därför är han världens bästa pappa' ". Ja, visst pappa, allt för dig:
Min pappa kan rulla på magen, därför är han världens bästa pappa. Nog för att du är ganska grym på att rulla på magen, men det är inte därför du är världens bästa pappa. Det finns det tusen olika anledningar som bevisar det.
                                                                     Te amo ♥
                             

Nej, dags att gala vidare.

" So how do I say,Do I say goodbye
We both have our dreams, We both wanna fly
So let's take tonight, To carry us through the lonely times " lalalala