CARPE DIEM

Det är nära nu, jag känner nästa lukten av frihet. Ser ljuset och hur friheten breder ut sig på andra sidan dörren. Jag är så nära att jag nästan kan röra vid den nu. GUDARS!

Kom precis hem från årets första derbymatch mellan Gnesta- och Björnlunda herrlag. Det slutade 3-1 till gnesta och det var faktiskt en riktigt bra match om jag får säga det själv. Om någon timme bär det av mot gnesta trakterna för att titta och stödja Damlaget när de spelar. Det ska bli riktigt mysigt att få sitta i solen och få titta på det man tycker allra bäst om, fotboll.
Det värsta är dock att det verkligen kliar i benen på mig, när jag bara får sitta på sidan. Det gör nästan ont i benen nu för tiden, så gärna vill jag spela. Sedan var ju min korkade syster tvungen att gå och skada andra benet och göra mig nästintill livrädd för att börja spela igen. Jag vill verkligen inte spendera nästa läsår på samma sätt. Det vill säga att stiga ur sängen en och en halv timme tidigare än nödvändigt...
Släkten är på mig med att sluta spela också, men det tar inte så mycket. Det spelar ingen roll vad de säger, jag måste testa och se om det går att köra. jag måste bara få bekräftat om det är omöjligt eller inte. Åh, vad jag bara vill spola tillbaka tiden ett år och verkligen tvärvägra att spela den där matchen den 14 maj. FAN!

Nej, usch vi ska inte deppa ihop för det, jag får ju iaf börja röra på mig nu och jag kan ju i alla fall börja hålla igång lite mer. Ut och motionera och framför allt försöka bränna lite fett och bygga lite muskler. Är verkligen trött på den där alldeles för slappa huden som finns på alldeles för många ställen på min kropp. Dags för förändring! sluta äta och börja träna! ( sluta äta onyttigt vill säga, höhö)
 



/ Jenniie Andersson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0