you're the reason why love has a name
lalalala, den låten är så himla bra tycker jag! Härlig text och melodi.
Sitter här och har precis tittat på Andra Avenyn. Det händer bara mer och mer nu. Fler och fler intriger kommer upp till ytan, och vet ni vad? jag gillar det! Mycket intriger ska det vara i sådana här program, så att det händer lite. Så det blir lite action så att säga. Klarar mig dock utan alla dessa intriger i mitt verkliga liv. Ja, på tv är det okej, men skulle fan hellre gå och hänga mig än att ha en massa skit hängandes över mig hela tiden. Nej, tacka vet jag mina vänner som kör på raka rör och inga krussidullar. Me like!
Nu måste jag verkligen tagga tills imorgon, när det stora läkarbesöket väntar. jag är faktiskt lite nervös. Okej, inte lite utan ganska jättemycket. Tänk om han säger att det inte alls är bra och att jag aldrig mer kommer att få spela fotboll eller kunna göra något av alla de saker jag längtar efter? Det skulle suga ganska hårt och kommer jag inte igång med träningen snart är jag säker på att jag kommer att behöva knarka lyckopiller eller något. Hualien! Det vill vi ju inte. Nej, jag behöver träningen. Det fungerar som min terapi kan man kanske förklara det som. Den enda gång man bara får ta ut sin ilska eller frustation på något som inte kan ta illa upp eller känna någon smärta. Det är en ganska härlig känsla faktiskt. Nej Jennie, nu är det dags att tagga på riktigt; Okej, var förberedd på det värsta, för då kan du aldrig bli besviken. Gå inte in i något med höga förväntningar, för någon eller något kommer ändå lyckas med att grusa dem framför dina ögon.
Jag ska bara kliva in på sjukhuset, placera mig i stolen och säga "waaaazzzzaaaa, låt höra! fram med diagnosen. hur lyder den?" Sen ska jag sätta upp fötterna på bordet och riktigt steka i mina solglasögon. Japp, det mina vänner. det är min nya tuffa image, mitt nya tuffa jag.
Sedan efter besöket ska jag och min mamma ta en lunch och efter det åker jag bussen hem. Väl hemma kommer jag att studera som en liten ettrig iller och återgå till den tönt jag är, men som jag önskar att jag inte var.
Sayoonara som dem säger i Japan
/Jennie Andersson
Sitter här och har precis tittat på Andra Avenyn. Det händer bara mer och mer nu. Fler och fler intriger kommer upp till ytan, och vet ni vad? jag gillar det! Mycket intriger ska det vara i sådana här program, så att det händer lite. Så det blir lite action så att säga. Klarar mig dock utan alla dessa intriger i mitt verkliga liv. Ja, på tv är det okej, men skulle fan hellre gå och hänga mig än att ha en massa skit hängandes över mig hela tiden. Nej, tacka vet jag mina vänner som kör på raka rör och inga krussidullar. Me like!
Nu måste jag verkligen tagga tills imorgon, när det stora läkarbesöket väntar. jag är faktiskt lite nervös. Okej, inte lite utan ganska jättemycket. Tänk om han säger att det inte alls är bra och att jag aldrig mer kommer att få spela fotboll eller kunna göra något av alla de saker jag längtar efter? Det skulle suga ganska hårt och kommer jag inte igång med träningen snart är jag säker på att jag kommer att behöva knarka lyckopiller eller något. Hualien! Det vill vi ju inte. Nej, jag behöver träningen. Det fungerar som min terapi kan man kanske förklara det som. Den enda gång man bara får ta ut sin ilska eller frustation på något som inte kan ta illa upp eller känna någon smärta. Det är en ganska härlig känsla faktiskt. Nej Jennie, nu är det dags att tagga på riktigt; Okej, var förberedd på det värsta, för då kan du aldrig bli besviken. Gå inte in i något med höga förväntningar, för någon eller något kommer ändå lyckas med att grusa dem framför dina ögon.
Jag ska bara kliva in på sjukhuset, placera mig i stolen och säga "waaaazzzzaaaa, låt höra! fram med diagnosen. hur lyder den?" Sen ska jag sätta upp fötterna på bordet och riktigt steka i mina solglasögon. Japp, det mina vänner. det är min nya tuffa image, mitt nya tuffa jag.
Sedan efter besöket ska jag och min mamma ta en lunch och efter det åker jag bussen hem. Väl hemma kommer jag att studera som en liten ettrig iller och återgå till den tönt jag är, men som jag önskar att jag inte var.
Sayoonara som dem säger i Japan
/Jennie Andersson
Kommentarer
Postat av: Sofia
Lycka till imorgon! jag ska hålla en tumme!
Postat av: Jennie
Tack sofia! Det gick strålande, berättar för dig senare! :)
Trackback
