Vilken jävla sak att vakna upp till, att få reda på att The King of Pop är död. Den enda artisten som jag faktiskt har tyckt ruskigt mycket om är borta. Helt ofattbart. Det spelar ingen roll vad alla säger, för mig var han så jävla grym! Det är musiken som spelar någon roll och han var en för jäkla bra musiker, låtskrivare, koreograf, you name it. han hade det så kallade "det"! Det kan aldrig någon ta ifrån honom. Jag tycker att hela den här händelsen är tragisk, fast nu kommer verkligen ingen att glömma honom, ingen. (som att någon skulle göra det ändå) Det jag stör mig på är att nu när han har gått bort, så hyllar alla honom så inåt helvete, men när han faktiskt levde så var nästan varenda tidningsrubrik negativt riktad. Man tog bara fram hans konstiga och väldigt vridna syn mot små pojkar, hans utseende som har förändrats radikalt genom åren, alla skandaler han gjort, och man fokuserade inte på hans musik. Man utmålade honom som en sjuk person som nästan inte skulle förtjäna någon hyllning över huvudtaget.
Jag är trött på människor som lägger ner mer energi på att skapa intriger och släppa lösryckta rykten om en person, dem egentligen inte har någon aning om, eller känner över huvud taget. Jag är trött på att alla ska rynka på näsan, så fort man nämner att man tycker om att lyssna på Michael Jackson och höra kommentarer som "vadå, gillar du pedofiler eller?". Ingen ska kunna få mig att känna mig skyldig för att jag lyssnar på den musik som jag tycker om att höra, den musik som faktiskt får mig att må bra. Det spelar ingen roll för mig vad det är han har gjort, för mig är det viktiga hur hans musik får mig att känna. hur hans genomträngande röst faktiskt påverkar mig. Det har och kommer aldrig finnas en lika stor stjärna som honom, oavsett vilken person han har varit i sitt liv.
Jag är ett stolt Michael Jackson fan och kommer alltid att vara! Den enda riktiga "idol" jag någonsin haft.
1958 - 2009
