I väntan...
I väntan på mat, sitter jag här i familjen Tandrups soffa. Jag är faktiskt ruskigt hungrig efter en hel dag på stranden.
Det hettar faktiskt lite på kroppen, även fast jag har varit duktig med att smörja in mig. Det tycker jag faktiskt att jag har varit. Du kan bara tänka dig hur skönt det faktiskt var att duscha av sig saltet, sanden och solskyddsfaktorn från kroppen. Det var som att komma till himlen!
Jag satt nyss och borstade igenom I-vitamins hår och gud vad jag saknar mitt långa hår. Mitt långa hår som jag inte har haft på drygt fem år, men som jag hela tiden har försökt spara ut. Jag har sparat jättelänge och lyckats få ner det en bit på ryggen för att sedan klippa av det. Igen.. Hur dum får man bli liksom?
Det känns som att man är utomlands när man är här i halmstad faktiskt. Stranden är helt otrolig och människorna pratar så lustigt, men dock fint, att man börjar fundera. Jag och Kusinerna lekte lite i vattnet med en gul boll som vi kastade emellan oss. Vi var inte så duktiga faktiskt. Men jag skyller allt på I-vitamin och klagar på hennes dåliga bollkänsla! höhö.
Nu är det nog dags för käk, eftersom att min kära faster klev in genom dörren. Men det kanske blir lite mer bloggande under veckan, om ni är snälla.
Det hettar faktiskt lite på kroppen, även fast jag har varit duktig med att smörja in mig. Det tycker jag faktiskt att jag har varit. Du kan bara tänka dig hur skönt det faktiskt var att duscha av sig saltet, sanden och solskyddsfaktorn från kroppen. Det var som att komma till himlen!
Jag satt nyss och borstade igenom I-vitamins hår och gud vad jag saknar mitt långa hår. Mitt långa hår som jag inte har haft på drygt fem år, men som jag hela tiden har försökt spara ut. Jag har sparat jättelänge och lyckats få ner det en bit på ryggen för att sedan klippa av det. Igen.. Hur dum får man bli liksom?
Det känns som att man är utomlands när man är här i halmstad faktiskt. Stranden är helt otrolig och människorna pratar så lustigt, men dock fint, att man börjar fundera. Jag och Kusinerna lekte lite i vattnet med en gul boll som vi kastade emellan oss. Vi var inte så duktiga faktiskt. Men jag skyller allt på I-vitamin och klagar på hennes dåliga bollkänsla! höhö.
Nu är det nog dags för käk, eftersom att min kära faster klev in genom dörren. Men det kanske blir lite mer bloggande under veckan, om ni är snälla.
Kommentarer
Trackback
